En romantisering av mina fyra dagar i ladugården
Här kommer en samling med mysiga stunder från de fyra dagarna jag följde med min vän och bonde Erika till hennes jobb i ladugården och testade hur det är att vara mjökpiga en liten sväng. Vilket idag är mer blåkläder, gummistövlar med stålhätta och mjölkmaskiner, än förkläde, träskor och mjölkspann à la valfri Astrid Lindgren film.
Soluppgång och dimmiga morgnar med daggigt ängsgräs och mossbeklädda stenmurar.
När man kommer in i ladugården på morgonen, ställer sig längst ner vid foderbordet och tittar på alla kossorna som förväntansfullt tittar tillbaka, sugna på frukost.
Rosa mular med svarta prickar som ser ut som färgstänk.
Skvaller och småprat med bästa vännen till ljudet av en värld som sakta vaknar och kor som råmar dovt.
Nyfikna kalvar på vangliga ben som suger på fingrarna och gosar.
Mjölkdränkta mular efter att kalvarna slurplat i sig sin mjölk.
Kalven som åt så ivrigt att den doppade huvudet så långt ner i mjölken att ögonen kom under ytan.
Eye lash goals.
Efterlängtat ösregn utanför ladugårdsdörren och som slår på plåttaket och rinner ner i floder i gräset.
Det tuffande ljudet från mjölkmaskinerna som pumpar dovt.
Fågelkvitter från alla skrymslen och hörn i ladugården.
Nyfikna och snälla kor på goshumör som lägger huvudet på ryggen när man gör dem rent innan mjölkning.
Långa tungor som känner in sin omgivning och kalvar som tuttar på kanten av t-shirten samtidigt som man gosar.
Solstrålar genom ängsblommor framför röda byggnader med vita knutar.
Kor som mätta och nymjölkade ligger och myser på rad.
